ante omnis mea familia

Secrets: hans händer på min gravida mage…

Ett hemligt utdrag ur min självbiografi
som ingen någonsin tidigare fått läsa..

Timmen var sen och natten närmade sig. Jag låg och tittade på tv när jag fick det oväntade smset av Honom. Vi hade ju inte hörts av på flera månader. När vi senast sågs var jag singel och jag var inte gravid, som jag var nu. Jag hade faktiskt saknat honom men det skulle jag aldrig erkänna. Vi smsade med varandra lite och han ville jag skulle komma över. Hans fråga var försiktig men jag fick känslan av att han kanske hade saknat mig, så som jag hade saknat honom. Han visste att jag var gravid men det tycktes inte bekomma honom. Han själv var i ett förhållande med en något frånvarande flickvän. Han var förlovad. Men det tycktes inte bekomma honom och det bekom faktiskt inte mig heller, konstigt nog. Det hade alltid varit så fel men känts så rätt…
Jag hade möjlighet att smyga ut i mörkret och ta mig hem till honom och gjorde faktiskt det med. Jag försökte intala mig själv att det var okej, att det var oskyldigt men jag tror inte jag kunde svära vid det.
När jag kom fram hälsades jag med en försiktig kram och en puss. Vi pratade lite och det kändes försiktigt men fint. Vi hade ju setts förr. Kramats, pussats, kyssts och älskat med varandra. Trots att det var fel, så fel. Det var en förbjuden frukt, mest för honom. Senast jag låg naken bredvid honom var han förlovad och jag singel. Denna gången, där jag stod framför honom med hans smekande hand över min gravida mage, var han fortfarande förlovad och jag var gravid, med en annan mans barn.
Men det tycktes inte stå emellan oss, även om vi bägge visste att det var fel. 
Han frågade lite om barnet jag bar och hans hans svepte över mjukt och vackert. Jag drog min hand genom hans hår och drog honom närmare och omfamnade honom försiktigt innan jag lutade mig ner och mötte hans läppar i en mjuk puss som blev en långsam kyss. Hans händer på min kropp var mjuka och försiktiga och hans kyssar var magiska och jag kände fjärilarna i magen. Det var så fel, så fel.. men det kändes så ljuvligt och tanken på hans trolovade  och barnet inuti mig som inte var hans, försvann någonstans mellan kyssarna och lakanet. Jag låg där bredvid honom och vi pratade lite, kysstes lite och vi hade saknat varandra, utan att behöva säga det rakt ut. Vi tyckte om varandra mer än vad vi kunde och ville erkänna men det behövdes inte många ord för att förstå. Vi visste nog att vi inte skulle bli ett. Vi visste att vår hemlighet var bara vår och det skulle vara speciellt för oss. För alltid.

© Madeleine Ekenstéen
Stackars starka maskrosbarn

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

8 tankar om “Secrets: hans händer på min gravida mage…”

%d bloggare gillar detta: