Som svar på ”Min Hemlighet”

”Jag har läst din blogg länge men aldrig kommenterat men NU kan jag inte vara tyst längre!!”
Så började nån kommentar till inlägget där jag berättade att jag skaffat hund.

Det som gjorde mig mest ledsen med alla kommentarerna i det inlägget är det faktum att folk följer tydligen bloggen. Och de har följt min kamp genom förra året med operationer, värk, utredningar och allt vad det heter men ”stödet från folket” har varit ytterst sparsamt. Kommentarerna har varit få.
Fanns det verkligen inget viktigare inlägg att kommentera än detta..?
”Jag har aldrig kommenterat förr men nu kan jag inte vara tyst” – var var du när jag behövde stöd..? Var var du när jag BEHÖVDE era åsikter och tankar och tips..?

Många hade så förutsatta meningar.
”Du har väl ingen erfarenheter av hundar?!” – seriöst? Vad f-n vet ni om det? Tror ni seriöst att bara för att min blogg är så burdust rak, öppen och ärlig att det är omöjligt att det kan finnas några detaljer om mitt liv som ni INTE vet?
Annan ointressant fakta ni inte visste: Jag har pluggat psykologi och ledarskap och jag fick dessutom MVG i religion. Mina föräldrar hade två Schäfrar när jag växte upp, Argo & King. Med Andréas hade jag Rottwheilern Simba, en riktig bjässe till hund. Med Wayne hade jag Amstaffen Ozzy.
Jag var 12 när jag fick min första mens och det var pappa som köpte bindor till mig. Jag har mitt födelsemärke precis bredvid mitt anus. Och jag genomgick hormonbehandling för att kunna bli gravid med min första man utan att lyckas.
Visste ni allt det? Eller finns det kanske en liten möjlighet att ni inte vet just precis ALLT om mig? Som exempelvis vilken erfarenhet jag har av HUNDAR…

Jag fick frågan ”Tänker du försäkra den hunden?” – Vad är det för fråga? Vad tar du/ni mig för – helt dum i huvudet?
FYI – Jag har försäkring på hem, barn, bil OCH numera hundförsäkring.

Sen undrar jag vad katten (Phea-Leeza) har med saken att göra då några nämnde den. Men jag skrev det i bloggen som ni så flitigt läser – hon fick avlivas. Varför? Hon var en omplaceringskatt som var på väg mot ett gevär men mellanlandade hos mig och fick leva. När Kaeli kom till världen klarade inte katten av den omställningen. Hon började med att protestera genom att kissa ner ALLT i hemmet för att sen klösa efter Kaeli så fort hon såg henne. Det mest humana var att avliva henne – hos en veterinär.
Om ni vill få det att låta som att jag skaffar djur och sen gör av med så tänk om. Så år det INTE. Sedan min separation med pojkarnas far 2006 har vi haft EN katt – och nu har vi Leo. Det är SJU ÅR.

Om ni har fått uppfattningen om att jag gör förhastade saker så har ni problem att läsa/tolka. Jag rusar INTE in i saker (bortsett från Dickhead #2, 2009. Jag är människa och gjorde ett misstag).
Ni läste kanske att det tog mig omkring ETT ÅR att bestämma mig för att skaffa hund. Att jag vägt för och nackdelar. Att jag redan löst de flesta ”what-if” INNAN jag skaffade hund. Tror ni verkligen så LÅGT om mig? Har ni verkligen fått för er att jag vore helt intelligensbefriad?

En av er skrev: ”MEN jag vet ju bara vad jag läser från bloggen…”
EXAKT. Det är inte många av er som KÄNNER MIG. Ja jag berättar mycket. Men det betyder inte att ni känner mig. Att ni vet hur ansvarstagande/mogen jag är etc. Det är ett privilegium tilldelat mina vänner jag träffar IRL. Ledsen om ni tar illa vid er men seriöst – det är en blogg. På internet. Det betyder inte att vi är vänner för det eller att ni känner mig. De flesta av er har aldrig ens träffat mig.
Självklart får ni alla ha åsikter – precis vilka åsikter ni vill ha. Men att basera dem åsikterna enbart på vad ni läst i en blogg utan att ta hänsyn till allt jag nämnde ovan, att jag faktiskt är en människa med fler erfarenheter och egenskaper än de ni kanske känner till – kanske är aningen förhastat?
Bara en tanke.

Vidare så ska jag inte behöva känna att jag måste försvara mig här. Till er. Men det blir så fel när folk inte vet vad de har åsikter om. Om ni förstår vad jag menar. Ni har hittat så många anledningar till varför jag INTE ska ha hund.
Min värk exempelvis. Ja, jag har fortfarande värk. Och ni kanske inte visste det heller att motion är BRA för mig och min värk. Jag kommer ut dagligen. Det är WIN/WIN.
Sen vill jag tillägga att det är så jävla skönt att kunna byta fokus. Att slippa sitta hemma och grubbla på alla saker i livet – att ha något som håller mig aktiv – fysiskt OCH psykiskt. Något annat att tänka på – Leo.
Nån av er påstår att jag gnäller om min ekonomi. Ja – de gånger försäkringskassan är sen med mina utbetalningar eller räknat fel. Jag är långt ifrån rik – det blir inga utomlandsresor. Men vi har ALLTID överflöd av mat hemma och oftast pengar kvar på kontot tills nästa utbetalning om jag inte slösat. Men alla prioriterar olika och jag prioriterar min familjs välmående och vi ville ha (och faktiskt behöver) ha hund. Och då lägger jag gärna pengar på det. Men min ekonomi behöver jag inte heller försvara. Jag kan garantera att Leo har bra foder och allt annat han behöver här.

Och eftersom det är på tapeten så kan jag ju informera er om hur det går, om ni är intresserade.
Ledsen att göra så många besvikna – ni hade FEL.
Det går så jävla bra. Som om vi aldrig gjort nått annat flyter allt på. Leo blev väldigt snabbt en del av familjen.
Det är inte det minsta jobbigt att rasta hunden. Tvärtom så har jag börjat uppskatta promenaderna.
Leo och jag ”klickade” nästan direkt. Redan på väg hem från Göteborg kom han till mig och det dröjde inte länge förrän han sökte trygghet hos mig redan i bilen och la huvudet i mitt knä. Det dröjde inte heller länge förrän han visade tecken på att trivas och känna sig trygg hos mig. Vi har väldigt fin kontakt, jag & Leo och vi gör framsteg tillsammans. Det må låta fjantigt för er men en del av mig känner att det är ”meant to be”. Tänk att man kan älska en hundjävel såhär.

Och med mina barn (ja, och barn generellt) går han JÄTTEBRA. Han älskar barnen här. När de kommer hem från dagis/skola blir han helt lycklig och viftar på svansen som en tok. Han leker försiktigt med dem och gosar massor. Han är sjukt kelig och tills hans fördel är vi 4 som älskar att gosa med honom.
Barnen har visat respekt och kärlek till honom och som jag nämnde hastigast i ett inlägg så har Leo en väldigt positiv effekt på Laaiti.

Än så länge har jag inte upplevt någonting negativt alls med att vara hans ägare. De problemen jag nämnde som han har går att fixa.
Han är registrerad i mitt namn (dvs jag står som ägare på Jordbruksverkets hundregister) – han är försäkrad OCH jag har bokat tid för kastrering.
Jag har gått rätt till väga och gjort allt rätt för mig.

Så om ni har problem med nått av detta – gör inte era problem till mina!

20130414-214025.jpg

20130414-214122.jpg

20130414-214158.jpg

20130414-214215.jpg

Du gillar kanske också...

32 svar

  1. Linda skriver:

    Jag funderade häromdagen om du börjat må bättre, eftersom du uppdaterar mer ofta och det faktiskt är en hel del glädje i dina inlägg. Den Madde som knappt orkade ta hand om sig själv för ett tag sen skulle ju inte skaffat hund, så jag ser det mer som en symbol att saker går åt rätt håll…

  2. Emma skriver:

    Du behöver inte förklara dig, inte för fem öre..

    Däremot behöver övriga ifrågasättare ta sig en tankeställare och fundera på om dom måste ifrågasätta dig.

    • Basse skriver:

      @Emma, Bra skrivet Emma….

      • admin skriver:

        Du är ju riktigt BLÅST.
        Du gör EXAKT det som Emma säger..?
        Missförstod du hennes kommentar?

        Kommer DU ta dig en tankeställare om varför DU känner du måste ifrågasätta mig?

        Är du avundsjuk för att jag har världens finaste hund?

  3. Bara jag skriver:

    :heart: :rose: :loser: :loser:

    Need to say no more!

  4. Malin Sörmlind skriver:

    Nu är det officiellt. Jag ÄLSKAR dig. Om jag hade varit lesbisk hade du legat så förbannat risigt till ska du veta. Jag hade fullkomligt trakasserat dig tills du gav med dig och insåg att du faktiskt älskade mig också innerst inne.

    Du har helt rätt. Människor som inte finns där när de behövs och bara läser din blogg för att hitta en liten liten knapp som de kan trycka på för att förolämpa dig. Det är skamligt och äckligt!

    Precis som jag skrev i min blogg. Människor förväntar sig allt eller inget. Det finns inget mellanting. Man tror också att man har rätt att skriva som man vill och fråga vad tusan man vill utan att ha en enda tanke på vad som faktiskt är PRIVAT.

    Men du och jag har gjort samma ”fel”. Vi har varit öppna, ärliga och bjudit med oss folk på vår resa genom livet. Då har vi tydligen skrivit under på att ta all skit också. Det tillhör tydligen öppna bloggar.

    Löjligt och skamligt.

    Återigen. Älska.

  5. Malin skriver:

    Bra sagt!

    Jag tycker du strålar mer / har glimten i ögat
    På ett helt annat sätt sen Leo flyttade in!

  6. Johanna B skriver:

    Bra skrivet! Har bara läst din blogg några gånger men jag fick direkt intrycket av att du är en förståndig människa.

    Djur är otroligt givande och läkande. I det här fallet så är det dubbelt så bra!

    Jättefina bilder.

  7. Lorelai skriver:

    Jag läser inte din blogg lika frekvent som förr. Mitt egna liv upptar mer av min fokus att det inte finns så mycket energi kvar att lägga på andras.
    Om det är fel eller rätt tål att diskuteras.
    Jag har träffat missmaddis och har följt bloggen sporadiskt under ett okänt antal år.
    Min träff med missmaddis, att se henne/dig in i ögonen är allt som behövs för att förstå att den kvinnan är klartänkt nog att klara sin väg genom livet.
    Att läsa bloggen ger mig skäl nog att anse att den kvinnan är klartänkt nog att klara sin väg genom livet.

    Hon gör fel, hon gör rätt. Hon begår misstag hon gör upprättelse för dessa. Precis så som jag förväntar mig att alla hedervärda människor skall göra.
    Missmaddis är en hedervärd människa.
    Skaffar hon sig en hund, HAR hon tänkt igenom sitt beslut. Hon lever i sin verklighet och vet vad för slags hinder hon behöver ta sig igenom och vad hon klarar.
    Det är mer än man kan säga om många som inte bloggar.

  8. Suss skriver:

    hehe det där var ju nästan roligt ju!
    Men du, helt seriöst, att folk verkligen skriver sånt där?!

    Det låter lite som när man var ung och blev kär i en idol och verkligen KÄNDE honom.
    Så med andra ord måste ju Du vara deras idol Madde?
    *coolt*

    Och tänk va, nu kommenterade tom JAG i bloggen istället för via privata mess och då är det fan dags för ett stort kors i taket!

  9. Annie skriver:

    Ojdå! Har helt missat alla konstiga kommentarer. Läser bloggen ganska flitigt men orkar sällan läsa igenom kommentarerna. Fattar ingenting, är folk upprörda för att du har skaffat en hund? Jisses…

    Jag har ingen aning om dina kvalifikationer för att ha en hund men utifrån det lilla jag läst här verkar du ha koll på läget. Och för övrigt ser jag det inte som något jag har med att göra. Måste dock hålla med en del andra här att det verkar som om Leo har gett dig lite energi och glädje tillbaka. Skönt att se!

    Ta hand om dig!

    Jaha… Får väl gå in och läsa kommentarerna nu då…. :-)

  10. Anna skriver:

    Bra skriver! Och som någon sa du ska ju inte behöva förklara dig men jag förstår varför du gör det efter alla kommentarer du fick. :) tror att folk hakar upp sig på att din hund är av dom raser den är, men som jag alltid säger det är inte hunden det är fel på när något går snett oftast är det ju då ägarens fel. Jag tror Leo kommer leva ett lyckligt liv hos er familj och som du själv skrev win win för er alla tror jag.

  11. M skriver:

    Varför man inte kommer med åsikter, tankar och tips?
    För att du förkastar dem ändå. Du lyssnar inte på andra eller så låter du bara bli att visa det. Man ser inte mycket av ödmjukhet i din blogg inför läsarna.

    Meeen, nu lär jag väl få skit för att jag säger vad JAG tycker fast att jag skiter i ni som gullar runt.

    • TuffLoysan skriver:

      @M, Det kan jag faktiskt lite hålla med om. Både jag och andra som kommenterat har ibland nästan blivit dumförklarade för att man ens tycker som man gör om det du skriver. Nu kan jag bara prata för mig själv men när mina åsikter precis alltid blir nertryckta så tappar jag motivationen till att kommentera. Min självkänsla å mitt självförtroende är nog så bottenkörd. Men jag nöjer mig oftast med att bara läsa å ibland blir jag som sagt sugen å skriva men ofta håller jag tillbaka det. Sen när jag har en bättre dag så kan jag orka med att skriva en rad.

  12. kristina skriver:

    Att folk orkar! Glad för din, barnen och Leos skull! <3

  13. Ebba skriver:

    Hej,
    Det är klart du gör det som är bra för dig och din familj, sen kommer nog folk alltid kommentera mer när de tror att de hittat en ”svag punkt”, det blir väl intressantare så i deras egna liv. det är alltid lättare att vara expert på någon annans liv eller problem….
    Skönt att allt funkar, och att det gett positiva effekter för dig och för barnen. Passa på och njut av glädjen att ha hund och häng inte upp dig på de negativa kommentarerna, du förtjänar att få njuta lite, efter den senaste tidens smärta och dåligt mående. Det har verkligen låtit som att du mår bättre sista tiden.
    Härligt med hundpromenader i vårsolen!

  14. maja skriver:

    Har inte läst kommentarerna, men skit i dem. Tänk på vad du och barnen mår bra av, det är det viktiga!

    Jag har också problem med kroppen, men har både katt, hund och häst. Djuren ger så otroligt mycket och att umgås med dem är ett fantastiskt sätt att stressa av och mår bättre, kanske klara sina ”krämpor” lite lättare :-)

    Din hund är jättefin och ser så nöjd ut på bilderna. Underbara bilder!

  15. Jessica skriver:

    Ja se där kom inlägget jag vänta på……

    Hoppas allt fortsätter flyta på fint för såväl er som fina vovven

  16. Natasha skriver:

    Hm… ärligt ja.
    Nu finns risken att det här blir snurrigt för jag har galet idiotont och painkillersen vill inte funka.
    Har faktiskt träffat dig en gång. Och då tyckte jag att du var arrogant och nästan otrevlig. Eller. Tja, jag var/är ju dessutom ganska känslig ibland så det kan ha ökat den känslan.
    Du jobbade på India på den tiden, och skulle plocka bort alla mina piercingsmycken inför min gastric bypass.
    Du ifrågasatte (enligt mig i väldigt nedlåtande ton) hur jag kunde blivit godkänd för den operationen. Vet inte inte om du inte tyckte jag såg ut att vara ”tjock nog” eller bara hade en dålig dag.
    Men jag blev iallafall ledsen.
    Dock har jag alltid gillat att följa din blogg, och har gillat den kontakt vi haft sporadiskt senaste halvåret.
    Erkänner – jag är fullkomligt urusel på att kommentera och hålla kontakt med folk. T.o.m med mina egna föräldrar som jag älskar över allt annat.
    Tyvärr har Smärta och brist på energi blivit härskare i mitt liv.
    Vill bara ha sagt…tror jag…tappade tråden som vanligt…att det är ju faktiskt DITT liv. Dina beslut. Och jag kan tycka att ställa frågor, om man nu är bekymrad, är väl okej. Men ifrågasätta är en annan sak.
    Kanske andra, som jag en gång i början, tycker att du själv är ganska ifrågasättande, och därför kan hantera att bemötas likadant? Bara en fundering faktiskt. Sedan håller jag ju helt klart med dig i det där om varför just vissa blogginlägg då kommenteras mer än andra.
    Och du. Om du tycker det här är för otydligt på något sätt, så säg till, så svarar jag när jag är en aaaning klarare i huvudet.
    Och om du behöver råd angående hunden. Så fråga inte mig. Har inte en susning om nånting, men Jag tänker ändå skaffa hund! <3

  17. Frida skriver:

    Fan vad jag visste att det skulle bli såhär! Direkt när jag läste att du skulle skaffa hund så bara visste jag att det skulle bli så jävla bra, även om jag inte känner dig annat än det jag har läst i din blogg. Jag är verkligen genuint GLAD för din och dina barns skull. Självklart är jag också glad för Leos skull, vilken tur att han kom till ett hem som ert. Varje gång jag ser en bild på er på instagram blir jag jätteglad.

    Ha det superfint!

  18. Basse skriver:

    Du skriver att du e uppvuxen med hundar.. O du har haft hundar senare i ditt liv… E du utbildad hundpsykolog då??? Nä skulle inte tro det… Det du vet om hundar e ingenting… Skaffa info om Amstaff/Pittbull innan du skulle skaffat en… Just dom raserna är väldigt, svartsjuka av sig… Kommer finnas en risk, att nån i din familj kommer bli, huggen….Men lycka till iaf….

    • admin skriver:

      Man behöver inte vara hundpsykolog för att ha hund.
      Och åter igen – DU vet inte hur mycket jag kan och vet om hundar! Du känner inte mig!

    • admin skriver:

      Aha!!
      Du bor i Höör och är polare med min ”brorsa” och hans sambo.
      Det förklarar en del.

      Åter igen – varken DU eller Micke/Ingela vet shit om mig och mina erfarenheter.

      Däremot kan jag berätta att Micke är en systematisk lögnare och djurmisshandlare och DET kan jag backa upp med ögonvittnen.

    • Jeanette Molin (netscapeswe) skriver:

      @Basse,

      Svartsjuka raser??????

      Nu blev jag allt nyfiken.
      Utveckla gärna.

      Och angående det eviga tjatandet om ”huggande” utav hundar….alltså
      VAD är det med folk egentligen? Är det så tragiskt upplyst samhälle vi bor i att folk tror att till höger och vänster kommer hundar och kastar sig över både ägare och alla andra människor i deras närhet?
      Man blir ju faaaan mörkrädd!

  19. Lillasyster skriver:

    Ärligt talat är det väldigt svårt att veta om man törs kommentera eller inte.

    Många gånger skriver man nåt och genast är du där och biter huvudet av en – innan du tagit reda på om det du läste egentligen var det man skrev. Du förutsätter att DIN tolkning av allt är den enda sanningen, vilket det sällan är. Den enda kommentar du ärligt kan säga att du vet precis vad skribenten menade är den du har skrivit själv.

    Du säger att du inte vill ha råd när du inte frågar efter det, vilket du i stort sett aldrig gör – men i nästa stund ifrågasätter du var alla goda råd fanns när du behövde dem. Ser du problemet? Hur ska man våga ge dig ett råd eller ens bara ett litet välmenat tips när risken är överhängande att man får skit för det?

    Skriver man en offentlig blogg så får man finna sig i att människor kommenterar. Du kan knappast diktera vad andra ska skriva. Visst det är din blogg men så länge den finns att läsa för vem som helst så får du oxå ta med i beräkningen att folk skriver det de tycker. Alla kan inte dansa efter din pipa – och det tror jag inte du räknar med heller – men att hoppa på de som är ärliga och rakt på sak i sina kommentarer, ja du kanske borde fundera på om du fortfarande ska ha en kommentarsfunktion på bloggen.

    • admin skriver:

      Du har fel. Jag ber visst om råd – av mina vänner. Varför ska jag be om råd av människor jag inte känner, som dig exempelvis.
      Det har hänt att jag frågar ”allmänheten” (bloggläsare) vad de tycker om saker. Likaså på Facebook.
      Men oftast över en kopp kaffe med en vän.

      Folk får såklart tycka vad de vill och kommentera va de vill – precis som jag får lov att göra det när och om jag vill.
      Varför ska det vara skillnad?
      Nån kommenterar sin åsikt – jag svarar med min, vad är problemet i det?
      Jag behöver inte heller hålla med alltid?

      • Lillasyster skriver:

        @admin, om du nu enbart ber om råd av dina vänner varför attackerar du då de som kommenterar i bloggen med att säga: ”Var var du när jag BEHÖVDE era åsikter och tankar och tips..?” Eller är det dina vänner som har kommenterat och som du slänger detta var på? Förstår inte men det är väl inte meningen heller *s*

        Absolut får du tycka precis vad du vill men det JAG, och flera med mig vad jag sett, hakar upp mig på är dina, vad det känns som, PÅHOPP på speciellt vissa personer oavsett vad de säger. Du verkar ta för givet att visa personer enbart skriver för att såra dig eller på annat sätt vilja dig illa.

        Det har aldrig fallit dig in att personer, även de du inte känner, som ger dig ett icke efterfrågat råd gör det för att hjälpa dig?

  20. Sofia skriver:

    Han ser iaf bedårande ut. Ni kommer säkert ha det underbart tillsammans. Hejja hejja!

    Hunden alltså :) Och ni som familj..

  21. Merlyn Jarlhov skriver:

    Tror det kan bli såhär när du vill att folk som läser skall kommentera, många har mkt och starka åsikter om just staffarna idagens läge för just dessa är väldigt utsatta nu..

    Sen min personliga åsikt är att jag vet och tror att du verkligen tänkt igenom detta under en lång tid för du slår inte mig som impulsiv, inte med denna hund iallafall.. Vet att det kommer funka jättebra för er alla.

    Vill samtidigt påpeka och detta är inte direkt till dig Madde utan till några av dina läsare.

    Vad jag vill påpeka till många av dem är att de är väldigt mkt ”ja-sägare” håller med dig i allt vad du skriver oavsett vad fan det än gäller och det är för mig skittrist, folk borde stå upp för sina egna åsikter och inte hålla med om allt bara för att du kanske hugger deras huvud, vilket du faktiskt är jävligt duktig på hahaha..

    Skitsamma, ang Leo tror jag personligen att det är jättebra för er som familj, för dig med dina leder och Laiti med sina problem, det kommer bli jättebra :)

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.