Välkomna till vårt föräldraskap!

Jag har sagt upp mig som kock i vårt hem. Ja, jag menar det! På riktgt! Jag vill verkligen inte laga mat till dessa barnen längre. Dessa otacksamma, bortskämda barn som inte förstår hur bra de faktiskt egentligen har det.
Oavsett vad jag lagar för mat – om det är Flygande Jakob, en krämigt god gryta på fläskfilé, en köttfärssås från änglarnas anlete själva – mina barn hittar fel. På allt. Ja, 99% av all den maten jag lagar.
Och jag lägger faktiskt ner både pengar, tid, omtanke, kärlek och kreativitet i maten jag serverat till min familj. Och det är faktiskt inte så att jag är dålig på att laga mat – med risk för att låta en smula självupptagen kan jag med all säkerhet säga att jag faktiskt är bra på att laga mat. Det måhända att jag inte behärskar en större rang av talanger i mitt liv men matlagning och bakning är lite av min nitsch. Och när man DAGLIGEN får höra ”Det är äckligt, det äter inte jag!” så tappar man lite lusten.
Magnus, med en vuxens smakpalett och som förmodligen har mer att jämföra med, förstår på ett annat sätt. Han äter allt jag serverar med god aptit och han beskriver det som att vara lite grann i himmelriket och det gör mig så enormt lyckligt att han i alla fall ger mig den uppskattningen. Men för att mina barn nu ska förstå vad det är de EGENTLIGEN har, så ska Magnus ta över denna stafettpinnen. Missförstå mig rätt – han kan laga mat. Men inte lika bra som jag. Jag älskar människan till döds men om vi mot förmodan skulle tävla i kulinariska kunskaper så hade jag sopat golvet med snubben.
Och Magnus – som förmodligen hellre äter min mat – som förmodligen hellre kommer hem från jobb och får hemmalagad mat dagligen – kommer göra allt för att poängtera vad barnen missar när han lagat mat, så han ska nu laga gräslig mat och servera dessa små bortskämda barn. Han vill ge dem en anledning att säga att det är äckligt. Det är vår demoniska plan.
Välkomna till vårt föräldraskap.

Imorgon är det Mors Dag. I sedvanlig ordning ska min mamma hyllas för den ljuvliga person hon är som för min skull blev snittad för snart 35 år sedan. Lite blomma hit och nån present dit och dagen till ära har jag idag förberett det som ska bli en stor ost & skink- smörgåstårta. Men jag undrar hur vi gör med barnen som inte borde få lov att njuta. De kommer ändå med största sannolikhet säga att det är äckligt så jag får ha några skorpor i fickan som jag kan trycka i dem om de blir hungriga.

Som sagt.. Välkomna till vårt föräldraskap.

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. Jessica jönsson skriver:

    Ja dessa barn. Min 4 åring säger samma sak, ofta utan att ens ha smakat på det.
    När han får hjälpa till att laga maten brukar det gå bättre

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com