Vanvård av barn?

Keeron sitter på golvet framför mig. En grön slemmig snorlotska rinner från hans ena näsborre. Jag ligger i soffan och orkar inte röra en fena. Så jag glor på honom. Undrar för mig själv om jag är en dålig mamma om jag inte torkar bort snoret. Han dör ju inte av det. 

Jag blundar och låtsas inte om det. Tills han nyser och jag vet att jag inte borde öppna ögonen och se förödelsen. Men så gör jag det ändå.  Det är väl mitt kontrollbehov som bara måste få veta. 

Och det är ett faktum. Snorslemmet är längre. Det når definitivt överläppen. Undrar fortfarande om jag måste torka bort det. Faller det under kategorin ”vanvård” annars? 

Jag blundar igen. I tre sekunder, då tusen tankar har hunnit brottats inom mig. Ja. Nej. Ja. Nej. Gör det!! … Skit i det? Sen reser jag mig fort med en suck och torkar bort snoret och med en enorm belåtenhet lägger jag mig ner i soffan igen. Keeron ler åt mig och tuggar på gosedjuret. Formligen trycker den uppstoppade grisens knorr i munnen. Sen nyser han igen. 

Och vi börjar om. 

Du gillar kanske också...

3 svar

  1. C skriver:

    Har du tur kanske grisen samlar upp det värsta :-D

  2. Patruska skriver:

    hahah amen öh

  3. Marie skriver:

    Ha ha… du är för härlig!

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com