Varför byter kvinnor tillbaka till flicknamn?

Jag undrar lite hur vanligt det är att kvinnor byter tillbaka till sitt flicknamn när de skiljer sig. Jag vet att vissa kvinor väljer att inte byta tillbaka eftersom de har gemensamma barn med exet som har hans namn och mamman väljer då att behålla namnet för att ha samma namn som sina barn. Det är en viktig grej det där, tydligen och jag skljer mig inte från mängden. Och det är inte så lätt att byta namn på barnen, om man inte direkt får pappans godkännande. Sitt eget namn kan man mer eller mindre byta som man vill – se på mig som nu har bytat 5 gånger, varav två utav dem till Ekenstéen.
Betyder namnet så mycket för vår identitet att vi känner ett behov av att byta tillbaka till våra forna jag efter en skilsmässa eller är det bara för att markera slutet på en era? Vad har/hade du gjort?

fuck_you Min farmor – may you rest in peace, gjorde exakt samma sak när hon skiljde sig och bytte tilbaka till Ekenstéen, Hon lämnade sin man när hon var 70+ och det var coolt. Hon hade redan ordnat med lägenhet och flytt och en dag när han kom hem från jobb möttes han inte av middagen på bordet, utan till frånvaro av hustrun. Hon hade packat sina grejor och flyttat när han var på jobbet. När han kom hem var hon inte där utan daskades av skilsmässopapper. Så gör vi i min familjvi ger fuckyou galore. Bör nämnas att hennes man varit otrogen mer eller mindre öppet och farmor fick väl nog. Ingen kör över oss. 70+ eller inte, hon lämnade honom. Nåja..

Jag kan inte tala för alla om varför man byter tillbaka, bara för mig själv, och i mitt fall var det lite av både och. Min identitet och ett ordentligt avslut. Och det känns oerhört triumfierande att ha fått rätt i tingsrätten och sista spiken är satt med barnens namnbyte. Och när jag väl bestämt mig för någonting så BLIR det så – jag ger inte upp i första taget. Det tog mig omkring 1,5 år men jag lyckades!

Och nu till nästa moment, den konkreta biten av namnbyte – att faktiskt byta. Överallt. Att fixa nytt ID, ändra namn på kontaktet, att kontakta alla företag och ändra namn – först & främst på lönelistan, haha. Men så kom jag på mig själv, att jag faktiskt inte har så jävla mycket koll om alla företag där jag är registrerad. Jag vet att det ska gå automatiskt i många databaser direkt från skatteverket, men till vem? Och exakt var? Kan man inte bara annonsera i nyhetsmorgon på TV4?

FOTNOT: Bilden har ingenting med mig eller farmor att göra

Du gillar kanske också...

8 svar

  1. Hanna skriver:

    Jag bytte inte tillbaka, bytt är bytt och kommer aldrig igen. Kände inte hellrer någon som helst tillhörighet med mitt flicknamn efter skilsmässan blivit ett faktum.

  2. Kadermo skriver:

    Hej, jag ville byta, men inte till mitt flicknamn, när jag skiljde mig. Efter några år valde jag och min syster vår mormors flicknamn. Det var en häftig känsla när godkännandet kom. Jag fick liksom nya rötter, en ny samhörighetskänsla. Men den hade jag ju haft hela tiden, helknäppt. Mitt flicknamn, pappas efternamn var så starkt förknippat med hans släkt. Men visst var det massor av jobb att ro det hela iland, men det var det värt.

  3. Glory skriver:

    Kommar inte att byta mitt efternamn om jag gifter mig. Vill han ha mig får han då ta mitt namn också! :) Det är ovanligt och betyder mycket för mig då det är från min morfars släkt. han betydde väldigt mycket för mig. Så här byts inget! *hah*

  4. Karin skriver:

    Jag skulle inte byta när jag gifte mig – det skulle han göra eftersom mitt namn var ovanligare. Men så ångrade han sig och undrade om inte jag kunde byta istället och för mig kvittade det egentligen (fast jag hade inte bytt om han hetat johansson eller persson eller nåt sånt) bara vi heter samma. Det är det viktiga. Har inte funderat på vad jag skulle göra om det skulle ta slut eftersom jag ju inte tror att det ska göra det. Om jag orkade skulle jag nog byta tillbaka MEN det är helt onödigt att fundera på eftersom det är 4-ever :)

  5. Ina skriver:

    Jag ska gifta mig om mindre än ett år och jag kommer inte att byta men däremot lägga till hans efternamn. Mitt efternamn betyder mycket för mig för samhörigheten och känslan till min familj, så jag lägger till hans istället. Så har också hans brors fru gjort. Ifall vi skiljer oss tar jag bara bort hans efternamn, mitt har jag ju redan, så enkelt!

  6. Annica skriver:

    Jag har personligen aldrig bytt namn efter en skilsmässa (kan bero på att jag aldrig skilt mig). Men några av mammas väninnor som har skilt sig har bytt tillbaka till sina flicknamn. De som har gjort det har skilt sig pga vänsterprassel eller liknande. Kan väl kanske vara så att man inte vill ha kvar ett efternamn som man”fick” av någon som behandlade än illa…?

  7. mammagladh skriver:

    Jaga har tagit min makes efternamn och det kommer jag att behålla i alla lägen. Jag tycker att Gladh är vackrare än Hansson.

    http://mammagladh.blogg.se

  8. Jenny skriver:

    Nar jag gifte mig beholl jag mitt efternamn och min man har sitt. Sjal tycker jag att det kanns som att man ar mer ”fri” med sitt eget namn. Speciellt i det land jag bor nu. Vara barn har sin pappas efternamn och vill de byta far de gora det nar de ar myndiga.

Har du nån tanke? En åsikt? Lämna en kommentar så blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.