ante omnis mea familia

Vem får lösenordet?

Äntligen är lördagskvällen kommen och jag har jobbat klart för denna veckan. Det har onekligen varit en LÅNG vecka och det känns så jävla skönt att jag är ledig i morgon. Idag fixade jag lite pappersarbete inne i studion och la därmed lite bränsle i ruljansen. Nu ska jag bara kickstarta detta projektet.

Denna veckan har bjudit på intressanta mail och intressanta telefonsamtal. En del utav det jag fått veta har varit väntat och jag inte det minsta förvånad. Jag fick ge info till en människa som ringde mig och behövde väsentliga detaljer och det delgav jag människan gladeligen. Det som göms i snö…

Angående lösenordet: Det har nyss publicerats två låsta inlägg och jag har gett ut lösenordet till en skara. De som fått lösenordet är de som jag “känner igen”. Mailadresser och alias av de som oftast kommenterat både offentliga inlägg men framför allt de låsta inläggen – ofta och mycket och länge. De som har “engagerat” sig och verkligen följt mig. Och i samband med att dessa inläggen publicerats har jag fått förfrågningar från de som gick bet.
För att man ska få lösenordet behöver man inte göra någonting – man ska ha gjort någonting. Dvs, som jag nämnde ovan – engagerat sig förr. Kommenterat. Kommit med åsikter, tips och råd och stöd. Det behöver inte betyda att man måste hålla med mig alltid (eller hur Tamagal). Men när jag ser att människor antingen BRYR sig eller faktiskt engagerar sig och ger mig lite av sin tid genom att faktiskt ge mig feedback, så ser jag det som en del av förtroendet som ges mig åter. Förstår ni? För om jag ska vara ärlig – förr hade över 200 personer lösenordet men jag har ALDRIG fått 200 kommentarer på ett låst inlägg. Det är jävligt ledsamt att jag lägger mitt hjärta på fat och så många som inte ens kan ge lite feedback.
Många vill mest läsa för läsandes skull. Min blogg ses av några som en roman, som en följetång, som en såpa på dagsteve. Men glöm inte bort att jag är en människa. Jag tycker också om att få höra ERA tankar, ERA förslag och råd och få ert stöd.
Det behöver såklart inte betyda att man ALLTID absolut MÅSTE kommentera varje låsta inlägg. För ibland har man inget att säga, det förstår jag, även om jag till och med uppskattar små “Jag har läst inlägget, men har inget att tillägga” – en liten verifikation på att jag blivit hörd. Men att man engagerar sig lite när jag faktiskt öppnat mig och visat mig så sårbar, är väl det minsta man kan begära. Och det skrev jag i tidigare mail när jag gav ut lösen, att jag uppskattar feedback – men det var alltför många som inte tog det till sig. Tyvärr.

Jag kommer gå igenom gamla låsta inlägg och se vem som är vem, vem som hängt med länge, vem som kommenterat och “visat” sig. De kommer att få lösenordet. Jag kommer ha en närmare kontakt med min nya skara. Även om man inte kan kommentera i bloggen av olika anledningar, kan man fortfarande kontakta mig – antingen genom kontaktfliken ovan eller maila mig på info@missmaddis.com 
Så om du undrar om du kommer få lösenordet, tänk efter – förtjänar du det?

I alla fall..
Kaeli sover hos mormor och morfar i natt. Det var jätte länge sedan hon övernattade hos dem och de tycker garanterat att det är mysigt. Igår sov Laaiti över där. Jag måste medge att det känns tråkigt och nästan FÖR lugnt här hemma utan min lilla tulta som behöver ständig tillsyn. Jag saknar henne..
Men i natt har Phini en övernattningsgäst, klasskamraten Alexander. Jag hämtade honom när jag hade slutat idag och tog med honom hem till killarna.  De har busat och lekt och sett lite på TV och vi fikade lite kvällsmat för en stund sen innan det fick lördagsgodis. De kommer bra överens och Alexander är faktiskt en bra kille. Hans mamma är gravid med fyran och ensam med barnen och har haft (och har fortfarande) en bekymmersam graviditet av olika anledningar och är därför ordinerad rullstol och sängläge så mycket som möjligt. Men ni kan föreställa er hur möjligt det är med en överaktiv 2-åring hemma. Så det är ju givet att övernattningen sker hemma hos oss. Samtidigt som Alex kommer hemifrån lite (det gillar väl alla ungar med syskon hemma) så får Lisette lite avlastning och det kan hon behöva.

Nu ska jag bädda den gigantiska soffan till killarna som tjatar ihjäl mig.

Lämna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

17 tankar om “Vem får lösenordet?”