Vikten av en presentation

Hon sitter vid bordet med barnen varje morgon när jag lämnar barnen, på Laaitis avdelning. Jag har förutsatt att hon är någons mamma som inskolar sitt barn. Men nu tycker jag att hon har varit där tillräckligt överlänge för att kunna uteslutas som någons mamma. Så jag började undra om hon jobbar på dagiset? På Phini’savdelning finns en till. En annan kvinna som också sitter med barnen. Jag har undrat om hon också skolar in sitt barn men även hon har nu passerat den tidsperiod det hade tagit. Bägge dessa kvinnor är av utländskt härsprung och jag vet att några av er kommer att reagera på varför jag anser det vara viktigt att ens nämna. Jag kommer dit.
I alla fall.. Idag på väg hem frågade jag Dizzy om hon hade någon aning om vem hon är och vad hon gör där och det visar sig att hon faktiskt jobbar på Laaiti’s och Neo’s avdelning. “Men hur fan vet du det?” Hon har tydligen berättat det för Dizzy för de jobbar på samma skola på eftermiddagarna. Hon jobbar för någon organisation som främjar kvinnors rätt att arbeta inom olika kulturer. Jag vet inte om hon är muslim eller zigenare.

När jag lämnade Phini idag satt där ännu en ny tjej vid bordet, som sträckte ut en hand och presenterade sig som en ny fröken. Jag skakade hennes hand och presenterade mig.

Det är så exemplariskt det kan bli – man hälsar och presenterar sig. Nu undrar jag om det är typiskt svenskt att faktiskt sträcka ut en hand och presentera sig när man kommer till ett nytt ställe. Jag vet att jag automatiskt gör det i alla fall. Det tillhör, för mig, allmänt hyfs. Och det är inte första gången jag möter människor från andra kulturer som inte ens hälsar än mindre gör mig värdig med en blick och jag vet inte vad det beror på.

Du gillar kanske också...

9 svar

  1. Ninna skriver:

    helt ärligt så är det inte många på min dotters dagis som har presenterat sig och det händer ofta att det är nytt folk där och man undrar vem tusan det är och då har det visat sig vara en vikarie eller en ny som börjat.
    Igår satt det en ny människa när jag kom för att hämta My på dagis och hon presenterade sig och förklarade vem ´hon var och vad hon gjorde där osv. Det tycker jag ska vara något ALLA faktiskt borde göra, även om man bara är där för en dag eller två.
    Hur ska vi annars veta vem vi lämnar våra barn till.
    Ska väl även tillägga att alla som jobbar på min dotters dagis ser hur svenska ut som helst.
    Min teori är att man helt enkelt inte bryr sig om att presentera sig..

  2. Bara jag skriver:

    Man vill ju veta vem man lämnar sina barn till. Att presentera sig när man jobbar på dagis e fan viktigt. Det e bara inte att man har bra hand om barnen man måste även ha bra han om föräldrarna.

    Jag svskyr nya fröknar som inte kan hälsa på en när dom börjar jobba på dagiset. Jag förutsätter att vi som föräldrar får reda på när det finns nya fröknar.

    Nästa gång gå rakt fram till henne och presentera dig.. hade jag gjort utan omsvep.

  3. Jessica skriver:

    Jag förstår verkligen att du reagerat och jag håller med om at dem borde. Varför dem inte gör det kan ju dock ligga lite bakom. Dem kanske är rädda helt enkelt, kanske vana att folk ser ner på dem eller liknande och därmed unviker kontakt. Dock borde ju där skett någon form av presenttion ändå om dem nu varit där så länge. Tycker dagis överhuvudtaget borde informera när där kommer nya lärare eller om någon praktikant dyker upp. Det är ju faktiskt folk som har hand om ens barn vi pratar om

  4. Therese skriver:

    Jag tror att det är i ren artighet som man sträcker fram handen när man hälsar.
    Klart att man vill veta vem/vilka man lämnar barnen till.

  5. KalsongMorsan skriver:

    såna (kommer nya hela tiden) finns på mina barns dagis också, de hälsar inte & kollar knappt på mig. jag får fråga mina barn vilka de är.

  6. Andie skriver:

    Jag tycker nog att det är allmän artighet att hälsa. Men tyvärr finns det ju kulturella barriärer i samhället.

  7. Annelie skriver:

    Sånt där är riktigt störande, när det kommer ny personal till dagis/fritids…att dom inte kan komma fram och hälsa och tala om vem/vilka dom är. Det är som att komma till ett nytt jobb, där ingen skulle presentera sig för en O_o Det hör till folkvett att komma fram och tala om vem man är och vad man heter tycker jag!
    Kram på dig
    *hart*

  8. Ninna skriver:

    jag kom att tänka på att en dag när jag skulle hämta My på dagis, då såg jag redan på morgonen att det kommit en ny tjej men hon sa inget och presenterade sig inte(har inte gjort ännu) och när jag då skulle hämta My så möttes jag av denna nykomling som frågade mig vilket barn jag ville ha med mig hem???????????

  9. maria malmgren skriver:

    håller med therese…. .. bävrar för den dagen ..då jag måste lämna bort william.. mitt barn i någon annans ansvar…

Lämna ett svar till maria malmgren Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com