Vuxna som mobbar utan att ens själva förstå det


När vuxna människor mobbar andra vuxna undrar jag hur detta samhället ska nånsin kunna utvecklas åt rätt håll. Har de aldrig funderat på vilken förebild de är för sina barn? Vad de lär sina barn? Eller är somliga människor så naiva att de TROR att deras avkomma inte ser eller hör, att de inte förstår?

Jag förstår inte vad vuxna människor får ut av att prata om andra människor bakom deras rygg. Skitsnacket, ryktesspridningen. Jag förstår inte nöjet med att medvetet försöka förstöra för andra människor- bara för att man inte gillar dem. Anmäla hit och dit. Baktala. Inser de själva vad de håller på med eller är de helt blinda för den mobbning de faktiskt håller på med?

Och när människor samlas i små gäng och gaddar ihop sig och en individ i gruppen gör eller säger nåt så inser inte de andra i gruppen sin egen inblandning. Att de inte är oskyldiga bara för att det inte var de som tryckte på avtryckaren.

Detta är så bisarrt.

Det är ingen hemlighet vilken relation vi har/har haft till grannarna i Staffanstorp. Inte ALLA grannar, men det där lilla ”tuffa gänget”. De har uppenbarligen någonting emot mig/oss. Det har varit en jävla häxjakt de senaste åren där grannar gjort vad de kunnat för att medvetet förstöra för oss. Jag har länge funderat på varför – jag har inte gjort de något. Vi har ju knappt ens samtalat med varandra under dessa år. Sen slog det mig. Jag kom på varför de kan ogilla mig.

Eller när man inser att man predikar

lärda ord för analfabetiska bönder.

Ni kan gräla sinsemellan. Inte

intresserad.

Det där var en kommentar jag skrev i en grupp för väldigt länge sen. En kommentar som fler än en person retade sig på och blev riktigt förbannade på. Jag har kvar alla printar från hela den diskussionen i gruppen, även då en granne påpekade hur jag bara sitter på röven. Hur nu min röv har med källkritik att göra övergår mitt förstånd…

Allt började ju med att jag eftersökt källor till en artikel som någon delade. Då blev jag plötsligt påhoppad av horden. De sa jag hade skygglappar, de anklagade mig för att veta mer än vad jag gjorde osv etc. Det var riktigt pinsamt att beskåda, alla dessa vuxna som tog till personliga påhopp. Det enda jag var intresserad av var att påpeka att man bör vara mer källkritisk. Det fanns en journalist i gruppen som kontaktade mig när hon hade sett dessa kommentarer som också blev förvånad när hon såg hur påhoppad jag blev helt utan befogad anledning. Och det verkade som om många tog åt sig av min kommentar ovan. Jag minns att en av grannarna kommenterade där. När Magnus vid ett senare tillfälle konfronterade grannen om ett ”anonymt” mail till hans chef, så fick Magnus till svar att ”Men hon kallade mig analfabetisk bonde!” – Ska vi ta en stund att begrunda detta? Jag menar, om skon passar?

Sen kan vi diskutera kreativiteten hos en som mailar någon annans chef i ett patetiskt försök att förstöra, signera mailet ”Anonym” men skicka det ifrån sin egna e-mail. Vi vet ju vilken familj som gjorde det, men tror ni någon kunde, ville eller vågade stå för det? Nej. Man kan undra varför människor gör så. Ville de att Magnus skulle förlora sitt jobb? Det hände inte.

Likaså med en orosanmälan till soc med uppdiktade sagor om oss som också kom från grannskapet, även detta i syfte att förstöra för oss. Soc kallade oss till möte och bestämde på plats att de inte ens ska påbörja någon utredning. Så vad ville grannskapet med detta? Att våra barn skulle tas ifrån oss? Det hände inte.

Sist men inte minst – att de kontaktade hyresvärden och klagade på oss. När vi pratade med han som representerade vår hyresvärd fick vi förklara ett och annat och han var förstående. Han gjorde såklart bara sitt jobb och vidarebefordra klagomål men han var förstående. Vad ville grannarna nu då? Att vi skulle bli vräkta? Det hände inte heller.

Så med det sagt, tycker man nog att allas skitsnack och ryktesspridning och gå bakom ryggen på en – är petitesser. Det rör mig inte i ryggen och det säger nog mer om dem än vad det faktiskt gör om mig. Att grannar står bakom sina gardiner och spionerar på oss när vi är ute på gården och leker med våra barn – håller koll på allt våra barn gör och bara väntar på en ursäkt att säga till barnen… snokar runt och skapar anonyma profiler på social media för att kunna snoka mer.. Det är för mycket. Men att gå sådana längder som nämnt ovan med anmälningar osv, med syfte att verkligen förstöra för någon, det är att gå för långt.

Och nu har vi flyttat. Iaf vår folkbokföring och majoriteten av grejor. Jag har fortfarande fått kommentarer från Staffanstorp av människor som inte riktigt vågar stå för vad de skriver utan gömmer sig bakom alias. Människor som lägger sig i, som tror att de har rätt att lägga sig i. De kommenterar sånt de inte har en aning om, de är helt utan valid anledning nedlåtande. Nu har vi flyttat och man kan Tro Att alla är nöjda med detta. Vi är det i alla fall! Vi har ett så mycket bättre boende! Så grannarna i Staffanstorp kan man tro, inte har något mer att klaga på?

Men nej, en av grannarna i Staffanstorp skrev till mig häromdagen. Från ingenstans kom detta:

What the holy fuck, dude?

Jag fick varken svar eller förklaring. Men jag undrar hur denna människa kan få för sig att hen har med det att göra? Människan har inte den blekaste susning om någonting i vårt liv, vad vi gör eller inte gör, vad vi planerar eller inte. Och även om människan hade vetat så har inte hen eller någon annan med det att göra. Det kan vi nog enas om.

Jag vill poängtera att det inte är alla på gatan som engagerar sig för mycket i andra människors liv och pratar om andra bakom ryggen. Det finns några på gatan som jag har kunnat prata med, som inte beblandar sig med gänget ”Skitsnack”. Jag fick ett meddelande utav en av grannarna, vilket förvånade mig då denna människan lägger sig sällan i och vi brukar inte prata. Men nu hade till och med denna människan reagerat på orättvisan. Hen har, som så många andra, hört hur vi baktalas. Sen såg hen hur de tog vår carport. Vi betalar fortfarande för lägenheten och carporten. Så de får inte lov parkera där. Vanligtvis hade jag faktiskt inte brytt mig. Vi är ju ändå inte där – men det handlar om principen. 1 – man frågar först. 2 – man kanske inte ska baktala en människa om man vill ha något av dem. Det är så fult gjort.

Grannen som kontaktade mig vet vems bil det är. På gatan känner ju vi alla till varandras bilar då vi ser de varje dag. Inte svårt alls. Men ingen på gatan tar ansvar för detta heller. ”Nej det var inte jag, har du bild på den?” Och nu när de vet att jag ändå kanske har lite koll, så kommer de förmodligen inte våga ställa sig där längre. Nästa gång så kommer jag såklart ha en bild. Det är så pinsamt att man alltid måste BEVISA saker för att folk ska erkänna. Att man inte bara kan stå för sitt skit.

Vad lär man sina barn när man själv är sådan? Att det är okej att ljuga, att de inte behöver ta ansvar för sånt de gör fel. Är det verkligen den typ av förebild man vill vara för barnen?

Jävlar vad folk ska snoka i saker de inte har med att göra. Jag berättade inte för någon vart vi skulle flytta men jag är fullt medveten om att man inte kan gömma sig i Sverige om man inte har skyddade uppgifter vilket jag såklart inte har. Man kan alltid hitta folk. Men jag får erkänna hur naiv jag var när jag trodde att folk förmodligen inte skulle engagera sig i att söka reda på oss för av vilken anledning skulle folk göra det? Oj vad fel jag hade. Tydligen är det väldigt intressant. Tydligen tror folk att de har med det att göra. Men jag undrar ändå vad fan folk ska med den informationen till? Varför är det viktigt att hålla koll på oss? Varför bryr sig så jävla många människor om våra privata angelägenheter?

Den 1 augusti lämnar vi över bostaden i Staffanstorp. Tro mig, ingen längtar mer än oss. Gatan på knutsborg är inget annat än obehag och ångest och jag är inte den enda där som känner så. Detta lilla gäng har verkligen sett till att fler än vi vantrivs på gatan och letar nya boenden pga dem. Det känns så skönt att veta att vi har stöd från en del av de bra grannarna som ser hela denna bisarra situationen för vad den faktiskt är. Jag är lättad att jag kunnat ta våra barn ifrån den ohälsosamma miljön.

Det är inte oss det är fel på. Det är dem.

Avslutningsvis vill jag påpeka att jag är väl medveten om vilken skandal detta inlägg kommer bli. Jag är fullständigt medveten om allt kött jag kastat åt dessa vargar, hur de kommer skynda sig att berätta för varandra vad de läst i min blogg, sen snacka så enormt mycket skit om oss och även försöka snoka och spekulera i vilken granne det kan ha varit som kontaktat mig och berättat om deras bilar.

Men som vanligt så bryr jag mig inte. Inte det minsta.

Fuck you grannjävel.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

2 tankar om “Vuxna som mobbar utan att ens själva förstå det”

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com